Tisdag at Swinburne

Nu var det bloggdags igen!


Igårkväll ringde jag Gamleby! Morfar och farfar fick jag prata med. De är så söta, saknar massor!


Idag, tisdag har det var händelserikt som vanligt! Jag och Madde hade vår ethical presentation idag om att man inte ska ljuga för kunder, även om det är en vit lögn. Det tyckte vår kära madame Ng inte riktigt va rätt, vita lögner är bra ibland.. Jag föredrar nog ändå ärlighet när jag köper klänningar :P
"Good morning to our lecturer Madame Ng and my fellow class mates!" Åh vad jag älskar den repliken!


Sedan blev det kaffe på starbucks med Stina o Pernille i väntan på Kine och Sapphire för logistikgrupparbete. Och vi fick vänta.. det här med grupparbeten hatar jag hemma men här i Kuching har det tagits till en ny nivå, bottennivå!


Fried rice i food courten, standard! De brukar skrika "fried rice" till mig innan jag ens kommit fram till kassan :)


Efter lunch var det dags för dagens andra redovisning, Mini venture som är en presentation av en affärsidé. Vår idé handlade om home service och presentationen gick bra. Problemet var bara att examinatorn tydligen inte lyssnade utan ställde helpuckade frågor. Vi fick iaf cred för vår powerpoint som vi slängt ihop på en kvart!


Till nästa grupparbete, min fina PLG-grupp som envisas med att prata malaysiska på möten. De hade gjort en snygg powerpoint så jag orkade inte bråka idag utan satt och skrev på min uppsats medan de dividerade om allt möjligt på sitt språk. Som sagt, grupparbeten..


Upptäckte att mitt kontokort var borta imorse..inte bra då mitt andra kort redan är spärrat efter tre felslagna koder i rad på Perhentian efter en pinkods black-out. Jag har blivit ganska lugn av mig det här halvåret så jag tänkte att det säkert låg hemma på skrivbordet men när jag kom hem hittade jag det ingenstans.. desperation!!!
När jag letade överallt hade jag ner en gammal glödlampa i golvet också. Min lyckodag!! Tårarna brände i ögonvrån men nä, jag är inte såhär slarvig, jag har ju redan tappat bort ett nyckelkort, det får va nog nu! Tog på mig flipflopen för att gå och höra med restauranten vi käkade på igår om de sett nåt rosa icabankenkort. I hissen slog det mig att våra oerhört överbemannade team av säkerhetsvakter kanske visste nåt. Två av dem satt vi disken när jag kom ner (De är minst 7st hela tiden verkar det som, nog för att vi är viktiga men vem bor här egentligen? Obama?) så jag frågade om de hittat nåt credit card. Den lilla vakten såg frågande ut och pratade med sin komradio. Jag antog att han inte fattade vad jag menade o kallade på engelskaförstärkning men nästa lilla vakt frågade bara om mitt namn och sa "Ah, Annika Norman" med perfekt uttal. Han knäppte upp bröstfickan och langade upp ett rosa icakort. Jag stod bara och gapade! Där var mitt kort! Reflexmässigt höll jag på att ge han en stor kram men hejdade mig :P Nu kunde jag inte hålla borta tårarna. Ibland har man tur och jag som var så himla nära att spärra kortet! Så nu kan jag shoppa i Singapore på lördag och imorgon är det jag som köper en ny plånbok! 


Puss & kram

Ankan




   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0