annikaiasien

De senaste dagarna har varit mer dramatiska än alla övriga tillsammans. Igår och idag har vi haft tentor, en upplevelse i sig kan man väl säga. Vi har försökt plugga så mycket som möjligt men det finns många andra lockelser.

Igår var det jordbävning på Bali, om några timmar går vårt plan till Bali. Dålig ekvation. Ska man åka, ska man inte åka? Kine, Emelie, Rosa och Anders har bestämt sig för att åka i alla fall medan jag och Madde inte riktigt kan ta nåt beslut. Kan verka larvigt men det är ett riktigt dilemma! Som man inte hade det pressat ändå med packning och tentor! Så var jag sover inatt är ganska oklart likaså resten av lovet!

Några kilo nötkött har också varit i fokus i veckan eller betalningen av detta. Som tur var är det löst nu, annars kunde det blivit fullskaligt krig mellan Sverige och Danmark kändes det som. Lite onödigt för några kilo kött.

Ett som är säkert är i alla fall att vi har höstlov nu och det är fint!

Dagens nyhet var att DIF spöade LHC, gjorde mig lite gladare!

Igår Skypade vi med Dess, det var riktigt trevligt. Hon verkar ha det bra i Hong Kong! <3


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
senare.....


Nu sitter vi på lcct i KL och har beslutat att åka till Bali i alla fall.
Känns bra nu när beslutet är taget och vi känner oss inte oroliga! Så var inte det.

NU ÄR DET LOV! Finfint!

Ha en fin helg!

Annika

Anders hade under fredagen ådragits sig en ganska röd solbränna vilket gjorde att jag och Madde fick klara oss själva denna lördag. Var inte oroliga, jag kan direkt säga att det gick under omständigheterna bra och vi är båda lika hela som innan fast med något mer träningsvärk i ben och rumpa.

Efter en liten buss- och båtresa nådde vi målet, Bako National park som såg ut som en riktig Robinsonö. Med karta i handen började vi lägga upp strategin för dagen. Men vänta..1,25km tar väl inte 1,5h att gå?...eller? Nog för att människor i Malaysia är långsamma men inte så långsamma. När vi började gå första stigen förstod vi varför. Stigen lutade rakt upp, var full med rötter ( och då pratar vi inte små rötter) och över stupen gick små gängliga träbroar. Vi fick sällskap av ett gäng bestående av en finne, en tysk, en fransyska och en indier. Mycket trevliga. Jag och Madde fortsatte själva mot en strand vilket var en ganska seg vandring med mycket vatten på stigen. Men när vi tillslut nådde denna klippa glömde man snabbt sina blöta strumpor.

Vi hade tidigare under dagen mött näsapor (tror det är mitt nya favoritdjur, ser ut som små gubbar med gigantiska näsor, Zlatan ligger i lä). Under lunchen fick vi även träffa andra små apor. ”Be aware, maam, there’s a monkey behind you.” Aa och det var det. Hon ville nog ha vår mat och hon hade en miniapa klängandes runt magen. Ganska lockande att ge ifrån sig sin sådär goda lunch..

På nästa stig mötte vi nästa överraskning, små vildsvinskultingar eller ja vad det nu var för slags gris.. vårtsvin/vildsvin/annat svin, vad är skillnaden? Ganska gulligt tills vi hittade den riktiga grisen.. Hon var ganska tjock! Jag blev ganska skraj..Vilket egentligen inte var någonting jämfört med det vi mötte några hundra meter (en halvtimme..) senare. Jag ska aldrig mer klaga på att spindlar är stora, den här var enorm! Och för att inte tala om nätet jag höll på att fastna i. Såg spindeln precis innan jag skulle gått rakt in i det.  Denna stig var riktigt tuff och när vi var klara insåg vi att det inte fanns någonting annat att göra än att gå tillbaka samma väg och ja, jag gick nästan in i det gigantiska spindelnätet igen. Och den stora grisen hade skrämt iväg alla småapor och stod mitt ute på en äng och käkade. Efter många timmars vandring luktade man inte hallonbåtar och det var ganska skönt att sätta sig i båten igen. Tyvärr fick vi inte se några krokodiler men jag tror jag klarar mig..än så länge.

Väl hemma var man inte jättepigg och lite halvpepp på danskarnas fest senare på kvällen. Men vi bangar ju aldrig fest så det blev en trevlig kväll i sydtornet.

Igår bytte jag o Madde rum så nu bor jag här:



Idag är det 2 månader sen Marie dog. Jag förstår fortfarande inte att hon är borta. Det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Hon kommer alltid vara en stor förebild för mig. <3

Nu är det entreprenörskapsföreläsning igen. Bästa att lyssna!

Puss o kram
Annika

Torsdagmorgon i Kuching innebär sovmorgon. Känns som det var länge sen man slapp sätta alarmet på mobilen men åh så skönt. Jag och Madde börjar skolan halv fyra idag så vi kan sova många timmar till.

Veckorna går fort, tycker jag alltid skriver det men så är det. Imorgon har vi läst 5 av 12 veckor, snart halvvägs och jag har knappt lärt mig hitta till klassrummen..  Nästa vecka har vi Midterm tests, ska bli spännande och se hur det kommer gå. Spännande är också min grupp i ledarskap, vi hade möte i tisdags och det var en annorlunda upplevelse. Ingen sa eller ville göra någonting och jag var verkligen taggad att få nåt gjort så jag satt och babblade på, den enda respons jag fick var några meningar på malay och det förstår jag ju mycket av. Blev ganska frustrerad..Och jag som är lagom förtjust i grupparbeten i vanliga fall. Tror jag ska prova diktatorisk ledarstil på nästa möte och det värsta av allt är att jag tror de andra skulle gilla det :S Jag saknar I, ge mig tentaplugg, microköer, Terra och tentatanter (och nästan till och med Matlab-labbar) mycket hellre än denna grupp!! Kuggkugg..

Nu är frågan poolen, gymmet eller Opportunity Journal? svåra val.. Blandar man in halvtrista skolgrejer i träning går det lite lättare.

Pratade med Charlotte igår, jag räknar dagarna tills de kommer hit! Det jag saknar här är ju familjen och vännerna <3 annars hade allt varit perfekt, ja och att jag bytte ut skolan mot att spela handboll istället! Men man kan ju inte få allt samtidigt, är mycket nöjd som det är. Och jag kommer älska att åka hem till Linköping igen när den dagen kommer. Även om det är snöstorm och -25 grader :) Tvivla aldrig på det!

Nu är det träningsdags, hoppas ingen fått för sig att ta en långpromenad på löpbandet i 1km/h, spring människor!! Då blir ni ju i alla fall klara lite snabbare!


ha en fin dag!

Annika <3

Igår, fredag var en intressant dag (vilka dagar här är inte intressanta, kan man ju fråga sig..) Jag och Madelene spenderade vår sovmorgon i sporthallen och spelade badminton. Tack snälla söta danskar för lånet av grejer! Roligt att spela, tror nästan det får bli en fredagsvana. Efter en kaffe och våffla med choklad åkte vi vidare mot F&Ns läskfabrik för studiebesök. Vi fick se produktionen och en företagspresentation. Efter detta utbrast vår föreläsare ”Oh, we have to visit the warehouse, Swedish technology!” och pekade på mig o Madde. Hm, vaddå svensk teknik I lagret? Det visade sig vara truckarna som var från BT. Genast kände jag mig hemma med lite Mjölbyteknologi här borta i asien. Gäller att man inte är höjdrädd när man får åka upp till de högsta hyllorna. (Min mobil har inte finaste kameran men jag tycker om den ändå!)

Efter en sedvanlig lunch på Spring åkte vi hem och laddade inför kvällens BBQ. Danskarna hade beställt kött åt oss på en restaurant i närheten, så med fint kött, goa frukter och kall öl begav vi oss mot australiensarnas hus (vem skulle annars ha en BBQ?) Kvällen var riktigt varm och med lite eld på det var det riktigt svettigt men åh så gott det var med wedigt (redigt) kött!! Kvällen blev galen och galet kul. Massor med folk, både utbytesstudenter och ”locals”. Efter att ha trängt in så många skandinaver som möjligt i baksätet på en förvånad locals bil bar det av till klubben Soho. Maikens kommentar ”look, a white guy, i must talk to him!” var ganska talande. Vi var längst och blekast på hela stället om man räknar in killen hon hittade som också visade sig vara dansk och i Kuching på uppdrag av Mc Kinsey. Efter en lyckad kväll väntade en intressant promenad hem. Speciellt för Madde som fick napp kanske man kan säga, hon kom hem lite efter mig helt överlycklig då hon fått med sig två hela fiskar hem. Vi stod i köket och höll på att dö av skratt, kunde inte få fram ett ord på flera minuter. Antar att danskarna blivit hungriga på vägen hem och köpt fisk som Madde sedan fick. Så nu ligger dessa fula firrar i vår kyl. Synd att de är döda annars kunde de fått bott i badkaret..

Idag har vi inte haft några jobbigare aktiviteter för oss. Jag ringde hem, hade inte pratat med mamma på 6 veckor!! (läskigt..hur har jag överlevt!?) Det var riktigt skönt att få höra hennes röst <3 Jag pratade slut på alla pengar på mobilen. Om tre månader exakt, ses vi igen! Kommer längta ovanligt mycket till julafton i år!

Eftermiddagen spenderades vid poolen, ganska fejnt måste jag säga. Badabadabada! Nu ska vi iväg till Sunday market och kolla lite. Imorgon blir det grottutflykt.

Hoppas ni har det fint!

I förrgår löste sig ett av våra stora problem, transport. Trots att vi bor ganska centralt är det långt till Universitetet och då det varken existerar någon vidare värst kollektivtrafik eller cykelbanor i den här stan har vi hittills åkt taxi till skolan. Men som sagt igår hade vi ruskig tur, en tjej som bor i vårt hus kände igen oss från Swinburne och då hennes mamma skjutsar henne till universitetet varje morgon blev vi erbjudna skjuts med dem. Hur fint som helst. Danskarna som åker scooter till plugget hade svårt att dölja sin avundsjuka. De har retat oss sen dag 1 för att vi inte ingår i deras scooterklubb men nu behöver vi ju inte fundera mer på det. Och vi insåg även att vårat ”udda” utseende äntligen bringat någon fördel och inte bara stirrande blickar, konstant tutande, viskanden, visslanden och andra konstiga ljud.

Efter en trevlig resa med Celestine (som tjejen heter) och hennes snälla morsa hade jag och Madde föreläsning i logistik. Som de tidigare föreläsningarna drogs mina och Maddes frukostvanor upp och jag fick förklara hur supply chain för yoghurt ser ut och Madde blev beskylld för att utrota tonfisken i Medelhavet då föreläsaren råkat få veta att hon förstört en av sina mobiler i en skidbacke i alperna. Så nu ligger Maddes batteri där och vittrar sönder, förgiftar bäckarna som rinner ut i medelhavet och dödar firrarna, menade han. Det var till och med så att jag fick lite dåligt samvete. I själva verket stämmer det inte då Madde egentligen krossade sin display i backen, inte dumpade telefonen där. Men för underhållningens skull tänker då inte jag berätta sanningen för vår kära föreläsare i alla fall. Vi fick även veta hur Donken gör sina pommes och det är väldigt vanligt att man i Europa betalar med checkar..det senaste påståendet väckte inte helt oväntat vilda protester bland européerna i klassen. Efter två timmar utan rast var vi värda varsin white coffee (min favvo) på Springs.

Då vi inte hade några mera lektioner tog vi en taxi intill stan och kollade in souvenirshopparna i China town och gjorde ett besök på turistbyrån för kommande utflykter och äventyr. Shoppade slut på våra pengar och begav oss hemåt. Vi tittade in på en skönhetssalong och kollade lite på prislistan, ingen skrämmande läsning direkt så jag bokade direkt tid för manikyr. Har aldrig ens tänkt den tanken hemma men varför inte passa på då jag inte kan spela handboll. Ska bli kul och se vad jag tycker och när det nästan är gratis har man ju inget att förlora..

Precis när vi kommit innanför dörren drog en fet dimma in över stan och det kändes riktigt höst, fast varmt förstås. Därmed sprack våra planer för en eftermiddag i solstolar så istället blev det simning för min del. Gör ju inget om det regnar när man redan är blöt. Och dessutom fick man ju ha hela poolområdet för sig själv, ganska nice! Kvällen avslutades på Zest, en restaurant som Jonas visat oss och inte helt oväntat hittade vi honom och Lasse där. De försökte lura med oss och spela CS på skolan. Anders nappade medan jag o Madde inte var lika exalterade över danskarnas förslag. Efter min Dreamhack vistelse som i och för sig var trevlig, har jag fått min dos av lan livet ut tror jag!

Dagarna går otroligt fort här och som ni börjar misstänka har vi det inte allt för tungt om dagarna. Anders läser en svår kurs så han är lite mer arbetssam. Och visst slappar jag lite för mycket än så länge, jag ska skärpa till mig, lovar. Men hur skrämd blir man av frågan ”Are you familiar with straight line equation?” Om jag ska vara ärlig tycker jag kurserna är vettiga men hemma är vi vana vid att alltid blanda in utmanande matematiska formler och här är meningen mer att se hela perspektivet. Utmanande på olika sätt, skulle jag säga.

 Puss o kram

Annika <3

They say quitters never win
But we walk the plank on a sinking ship
There's a world outside of my front door
That gets off on being down

Igår drog I-sektionen hem Dra’t i Spa’t för tredje året i rad! Vi är inte bara den smartaste, snyggaste, trevligaste, hetaste, rikaste och mest framgångsrika sektionen utan bevisligen även den starkaste. Och inte att förglömma den mest ödmjuka...

Swinburne ville inte vara sämre utan tog idag sin första seger någonsin i Kuchings regatta. (En roddtävling som påminner om de drakbåtsrace som fanns i Linköping förr). Starkt jobbat! Inte konstigt att man känner som en vinnare dagar som dessa! Spegla sig i andras glans åtminstone!

Det har även varit World Cup i Wakeboard vid Kuchings Waterfront idag. Jag och Madde lunchade bredvid världsmästarinnan i wakeboard. Hon var bitig, där låg jag i lä. Wakeboard verkar vara en rolig sport, kanske nåt att träna i Stångån hemma i vår?

Efter tävlingarna blev det lite poolhäng (försökte sola bort den oerhört osmickrade bränna min axlar fått under dagen utan framgång, gå aldrig med axelväska o linne i solen! Totalt osexigt!) och simning. Påminde lite om Tinnis idag, istället för tjocka tanter i bassängen var där tjocka kineser med vatten k-pistar. (Något mer vilda än tanterna på Tinnis dock! Och tanterna på Tinnis är oftast obeväpnade, okej det var en dålig jämförelse..)

Påkvällen ringde jag hem till farfar, trodde jag skulle börja gråta men det kändes riktigt bra! Vi pratar mycket hemma så har verkligen saknat honom. Börjar känna lite hemlängtan men det är nog inget problem, hade känts konstigare om jag inte gjort det tror jag.

Nu är det matchstart i Stockholm för mitt kära VHF! Håller tummarna stenhårt för en bra start på serien. Läste artikeln i MVT imorse om laget, lät lite väl deppigt. Jag är helt övertygat om att det kommer bli en bra säsong ändå, bara alla gör sitt yttersta och spelar som ett lag. Ingenting kommer bli gratis men vill man och kämpar så vet jag att vi kan spela riktigt bra! Får väl gratta Motala till seger i första div 2 matchen också, imponerande!





Puss

Ankan

Malaysia är troligen det land som har flest helgdagar av alla, har ingen säker källa på det men verkar stämma med vad vi sett hittills! Igår var just en sådan helgdag. (Eftersom de förkommer ganska ofta i almanackan är jag inte helt uppdaterad på vad exakt som firas). Hur som helst passade vi på att utnyttja denna långhelg till en utflykt till ett longhouse (bostad för urinvånarstammarna). Jonas och Susanne hängde också med. Vi lämnade Kuching vid niotiden i en minibuss och gjorde vårt första stopp på en matmarknad. Frukt, grönsaker, fågel, fisk i alla dess former och tillstånd.. och Pytonorm (!) Har tyvärr inte bildbevis på detta då verksamheten är olaglig..Undra om det är gott med slicad pyton eller smakar det just pyton?

Vi åkte vidare i minibussen och besökte även en pepparfarm på vägen. En väg som blev något mer ojämn desto längre bort från Kuching vi kom. Det kändes som vi åkt i en halv evighet när vi var framme vid den sjö som vår guide Melintan pratat om. Vi denna lilla sjö fick vi hoppa i små långa båtar. Man satt i höjd med vattenytan, mysigt men totalt instabilt. Efter att som tur var undvikit kantring kom vi fram till själva long houset (fin stavning!) Vi blev mottagna på ett lite annorlunda sätt, den första musik jag hörde var *I’m in Miami bitch!* följt av gamla Vengaboys (mellanstadieminnen). Kändes ju traditionellt och urinvånaraktigt! Till vår stora förvåning började kvinnorna i huset bjuda oss på sprit och av ren artighet blev det några shotar..och så fortsatte det. Av ren artighet blev det lite dans också och lite fler shotar..Men så roligt och svettigt vi hade det. Jag och Susanne dansade med de outtröttliga ibanerna (stammens namn btw) i timmar. När Melintan  bjöd in oss till dinner var man totalt slut. Middagen var jättegod, ibanska och malaysiska rätter = mycket grönsaker! Mums! Shotsen som innehöll risvin i olika styrkor fortsatte att drickas hela kvällen. För vissa blev det lite för mycket, nämner inga namn..Kvällen avslutades med lite mys kring någon typ av oljelampa. När jag lade mig i myggnätet på madrassen på det något halvdant ihopspikade golvet kändes det ändå riktigt fint. Det hade helt klart varit en kväll över förväntan.

Det kan inte ha varit många timmar i drömmarnas värld förrän vi väcktes av en kör av tuppar. En ganska osamspelt kör av tuppar..Det var bara att trycka i mp3n i öronen och försöka överrösta galandet, vilket inte var så himla lätt. När jag sedan vaknade till på riktigt var det ljust och när jag vände mig om satt fem kvinnor med småbarn precis brevid min madrass. De jublade när de såg att jag vaknat till. Tänk om man skulle ha ett sånt uppvaknande varje morgon.

Efter en go frukost var det tuppfäktning (också lite halvolagligt) och blåspilskjutning. I de små båtarna igen och ut på den ojämna vägen. Måste verkligen byta musik på mp3n nu efter denna natt och långa, hoppande bussresorna. Har säkert hunnit med 5 varv på ett dygn.

På hemvägen gjorde vi ett kärt återbesök hos orangutangerna vi träffade för några veckor sedan. Idag hade vi ännu mer tur och fick se den stora alfahanen, en ganska läskig typ och flera så söta ungar som man bara ville plocka ner i ryggsäcken. Men det hade det nog inte varit värt med en stora orangutanghane efter sig..Han kom ner på marken ganska nära och då var man inte så katig ska jag säga..och då hade vi inte ens rört någon av hans ungar..

Bilder kommer senare.

Hoppas ni har det bra! Pratade med Heléne i torsdag, det var riktigt kul. Ska försöka ringa hem imorgon..en månad utan att prata med morsan har nog aldrig hänt! ska bli roligt!

Pussar från en trött men mycket nöjd Anka.. och det är en dag kvar av helgen. Gilla långhelger!!

Och imorgon! Kötta VHF!!!

Det har varit en händelserik helg I Kuching. I lördags var vi uppe med tuppen och åkte till skolan för orientation, vilket ska motsvara nollningen i Sverige. Den jämförelsen är bara pinsam vill jag börja med att säga. Till att börja med, var höll CM hus? Vi hade behövt er mer än någonsin!

Själva aktiviteterna började med att alla gick runt och skakade hand i en ring med ca 100 pers.Man kom ju nästan ihåg alla namn efteråt...Sedan va det lekdax och det är man ju alltid på, fast kolla denna video så förstår ni min besvikelse, vi stod och sa small ball, big ball och flyttade händerna därefter. De varierade lite genom att byta ball mot hair och feet! Jag trodde åtminstone att det var en tävling att om man gjorde fel så åkte man ut men inte ens ett litet tävlingsmoment fanns med. BIG BALL! SMALL BALL! SMALL BALL! BIG BALL! Och tillslut TINY BAAAALLL! Se länk!

http://www.youtube.com/watch?v=W7vPO9liZjU&feature=channel_video_title

Vi gjorde även en uppgift i grupp men det var ingen större action där heller. Sedan var det mest att sitta och lyssna på en massa info om skolan som man redan visste eller inte behövde veta. När vi sedan skulle gå i ett tåg med förbundna ögon längs campus insåg vi att det blir nog inte bättre än såhär..eller mindre dåligt, hur man nu ska uttrycka det så vi gick till Spring och käkade lunch med våra danska, tyska och australiensiska vänner som också gett upp.  Åh, vad jag saknade togan, kollot, draglaget, ost&vin och nollebrickor.

På kvällen blev det fin middag med danskarna på Bla bla bla..ja restauranten heter så. Så himla gott, alltihop! Och det här med att lära sig danska börjar bli ganska viktigt för mig, hade ju lite problem på Folksam i somras och här kan de ju i princip sitta och snacka skit om en  utan att man fattar. Tyvärr är de ganska grymma på svenska, så man kan inte ge igen :P Vi fortsatte till Central T imur i en handikappsbuss som vi lyckats ragga upp utanför ett hotell! Väl framme var det fullt ös och det blev en riktigt trevlig kväll.

Efter att ha sovit några timmar var vi uppe med tuppen igen! Vi lever ut uttrycket ”Kung på dan, kung på natten” för fulla muggar! Mot skolan igen för en bussutflykt till Damai beach och culture village. Vi var något skeptiska efter lördagens aktiviteter eller brist på aktiviteter kanske man ska säga men den här utflykten var riktigt trevlig trots tryckande värme och något trötta och tunga huvuden. Vi var runt och tittade på gamla stammars hus, påminde lite om samebyar och fick se en riktigt nice dansuppvisning. Helt klart värt mödan att offra några timmars sömn! Kändes bra att messa danskarna som retats hela kvällen innan för att vi skulle åka. Vi hade en trevlig dag medan de mest låg och var bakis :P haha hoppas de inte läser detta bara ;)

Helgen avslutades med lite indisk mat (sååå gott!) och att från balkongen se ett mäktigt åskoväder innan läggdags.

Det är helt galet hur fort dagarna går och hur mycket intressant som händer varje dag, Jag skulle behöva blogga minst två gånger om dagen för att få med allt som händer här. Och det är snabba puckar här!

I tisdags ringde vi en ny hyresvärd som vi fått nys om från danskarna. Hon var trevlig och redan nästa dag ringde hon upp och ville visa oss en lägenhet. Inget att tveka på, bara åka dit. Vi som läser marknadsföring insåg ganska snabbt att den energiska kvinnan säkert också tagit några sådana poäng då hon började med att visa oss komplexets poolområde..Redan då hade vi nog redan bestämt oss för att flytta in. Själva lägenheten låg på 15e våningen med stor balkong med utsikt över floden. Tre fräscha sovrum och mysigt vardagsrum. Fanns inte mycket att tveka på. Så här sitter jag nu, i en mjuk fåtölj med hela staden under mig och mår som fisken i vattnet.

Flytten i sig gick faktiskt ganska smidigt men det var inte bara varsin resväska och handbagage längre. Taxichauffören höll på att få slag när han såg mig och Madde med så enormt mycket grejer. (Anders var i skolan så det såg nog lite värre ut än vad det var. Efter att ha pressat in all packning i taxin satt chauffören mest och suckade. När han dessutom inte fattade var vi skulle blev inte stämningen livligare. Madde och jag satt mest och fnittrade över situationen. Tur att det fanns hiss i nya huset i alla fall, 15 våningar är ganska högt..

Efter att packat upp och städat hela dagen känns lägenheten redan mer hemma än vår tidigare bostad. Och vi har ändå inte hunnit med något dopp i poolen eller träningspass i gymmet eller något häng med danskarna som bor i samma hus.

Igår var vi iväg på Orangutang rehab som låg ute i djungeln. Ganska häftigt att sitta under ett trätak omgiven av regnskog när det kommer en brutal regnskur. Det var mycket mysigt. När sedan aporna närmade sig hade det som tur var slutat regna och det var verkligen häftigt att se dem hoppa och klättra runt i träden utan att ramla ner. Mycket söta krabater! Vi åker nog dit igen!

Jag är lite dålig på att läsa nyheterna och förlitar mig lite för mycket på mina sambos att de uppdaterar mig om saker som händer i världen. Men de har inte berättat för mig om Stefan Liv! Usch, jag kan in te låta bli att bli lite ledsen. Han var en så himla härlig idrottspersonlighet och främst en riktigt bra idrottsman. Tragiskt!

And as we lie beneath the stars
We realize how small we are
If they could love like you and me
Imagine what the world could be



Ha en fin helg!

/A

Ledig dag = bada.
Och nej, vi är inte särskilt bruna. man skulle ju nästan kunna tro att vi sitter inne och pluggar...
.
Stället vi badar på heter Stampark water park och är redigt fint! Och billigt, Tinnisinträdet genom 4!

Puss hej!

A

Igår hade vi en mysig dag i China Town och längs floden. Solen sken och det kändes som en allmänt bra söndag. Vi tog en båttur längs den bruna men ändå ganska fina floden och besökte ett kinesikst museum med en väldigt engagerad och glad prick som guidade runt oss. Jag vill verkligen åka till Kina!

Första skoldagen idag, en mycket intressant dag skulle jag vilja säga. Efter att kämpat sig ur sängen (vi har gått upp ganska sent senaste veckorna) kom vi tillslut iväg i taxin mot Swinburne. Utan block och pennor men lika glada ändå! Vi funderar mycket kring dresscoden i plugget, egentligen får man inte ha shorts, sandaler , linnen, eller kortare kjolar. Vad ska man då ha på sig när det är 30 grader ute?? Svaret får man om man går in i skolan ett tag, de har satt AC:n på läget ”svensk novemberkväll” eller motsvarande. Mössa och vantar kanske man borde införskaffa!? Nödvändigt??

Dagen startade med lektion..nej förlåt föreläsning i Entreprenörskap. Vi var bara åtta stycken och föreläsaren slängde ur sig frågor hej vilt. Så det kändes som lektion. Föreläsaren var en ganska söt gubbe, tror han kommer bli bra om det slutar eka i klassrummet och han spolar sin asiatiska brytning. Två av våra kära danskar ingick i de åtta lyckligt lottad så majoritet skandinaver!

Jag och Madde fortsatte till nästa föreläsning som vi inte kom ihåg vilket ämne det var (full koll som vanligt)Vi har fått alla kurser fixade nu, detta visade sig vara Leadership and Organisation Dynamics. Det var en mycket speciell upplevelse. Föreläsaren som var en kvinna i 30-års åldern med kinesiskt ursprung, pratade dålig engelska, kunde inte säga ”R” och  läspade. Kan vem som helst bli lärare på universitet? Hon pratade mycket om sig själv och ville gärna bli kompis med sina elever efter kursen. Det är ungefär som att Basarab skulle fråga om nån vill ut och ta en öl med han efter lektionen..(åh, jag saknar Basarab!) Och för er som inte läser I är Basarab en lärare som vi haft lite för mycket i lkpg. Tillbaka till den kinesiska läraren som entusiastiskt och om möjligt ännu mer läspande ville att alla skulle presentera sig och vi nordbor presenterade oss ganska högt eftersom det var ca 60 pers i salen men när det kom till locals viskade de sitt namn så det var inte mycket man snappade upp där. Efteråt sa föreläsaren. ”It’s okey, I know you’re shy so we will not talk in front of the whole group again”.  Kanske är dags att lära sig prata inför folk om man går på universitetet och dessutom tar kursen Ledarskap? Bara en tanke!

Efter lunch hade vi tänkt åka och bada men jag har fått hosta och ont i halsen så jag bestämde mig för att ta mod till mig och gå till frisören. Borde gjort det i Linköping innan jag åkte men jag jobbade lite för mycket så det hanns inte med..Frisören hette Alfred och jag var livrädd..inte för namnets skull men de verkar inte riktigt ha grepp på det här med hårfärg i det här landet.. jag höll på att gå därifrån flera gånger då de inte fattade hur jag ville ha det. Men jag gjorde en deal med mig själv: jag testar och ser hur det blir, blir det morot, gult ,vitt eller någon annan oönskad färg så färgar jag håret brunt imorgon! Trots alla diskussioner om hur det skulle gå till kändes Alfred som en ambitiös typ och han lyckades!! Efter alldeles för lång tid(han var petigare än alla frisörer jag träffat tillsammans och det säger en del) lämnade jag salongen redigt snygg. Eller ja iaf i håret J  Vid det här laget hade jag fått höra Justin Beibers skiva (tror jag iaf, det var otäckt dåligt *baby baby baby*) några varv för mycket och mina sambos både badat, åkt hem och käkat så jag tog med mig lite rå firre hem från Sushi king! Både frisörbesöket och sushin för mindre än halva priset jämfört med Sverige…jag klagar inte!

Nu laddar vi för en lika intressant tisdag, eller? Eventuellt är jag och Madde lediga imorgon, man kan ju hoppas! Vi kommer nog bli ganska slappa i höst (i flera bemärkelser??).., varken entreprenörskap eller ledarskap har någon tenta! Det existerar ju inte i våran tentatäta värld! Man kan ju hoppas att de andra 2 kurserna också är tentafria, i så fall slutar jag och M i början på december = 2 veckor mer att resa. Det vore ju lite för bra för att vara sant. Anders har tenta iaf så för rättvisan skull får vi väl ta en tenta, om inte annat för att sällskaps tenta! Dessutom kommer ju tentaabstinens vara brutal efter mer än ett halvår utan tenta! Nej , jag klagar fortfarande inte!

Vi har det mysig här men förhoppningsvis kommer vi hitta en lya i centrum nära danskarna eller kanske med någon av dem. Vi är lite offside i det här området.

Puss

Annika, fortfarande hopplöst blond

OCH! OCH ABSOLUT INTE ATT FÖRGLÖMMA!!!

Idag är det premiär för vår enastående, exotiska, galna och alldeles fantastiska gemensamma  TT-blogg:

[email protected]          MÅSTE LÄSAS, helt enkelt ;)

Vi käkade lunch på Springs och fortsatte sedan till en annan galleria för att införskaffa internet. Piece of cake, tänkte vi.. men icke! Internet är riktigt dyrt här om man inte köper prepaid med seg hastighet och då kan man ju varken skypa, youtuba eller lyssna på spotify. Vi kom hem med den segare men billigare varianten av mobilt bredband, så vi är inte helt i radioskugga ändå! Men nåt skype får ni inte räkna med än.

Det var ju ändå fredagkväll så tillsammans med Melissa åkte vi och käkade stor middag och köpte knasigt snacks för vår filmkväll. Pretty woman blev det, lite för romantiskt för mig just nu men det var trevligt.

Dagarna går ruskigt fort här, vi hinner knappt hälften av det vi räknat med. Men det är ju ett annat tempo här. Får nog lägga ner alla tankar om effektivitet och hets. Man hinner det man hinner, helt enkelt. Önskar att man skulle kunna ha lite mer så hemma men där ser man verkligen en stor skillnad. Men jag tror Malaysia är på väg mot vår stress och hets, tyvärr. De verkar ha ett mer hälsosamt tempo här även fast man blir sjukt knäckt av att vänta en kvart på att kassörskan i affären ska packa ner dina varor i påsarna när du skulle gjort det i trippla tempot själv!

Idag har jag faktiskt tränat lite, jag har haft sjuka mängder överenergi de senaste dagarna trots förkylningen så det var grymt skönt och svettigt! Längtar till att få spela lite squash eller tennis i veckan :)
Målet med denna lördag är att sätta upp en spegel och planera ihop en utflykt inför morgondagen. Annars blir det nog lugna puckar. Det regnar idag så några större äventyr blir det nog inte..

Ha en fin helg <3

Annika

I tisdags kväll var vi tillbaka i Kuching igen. Efter några för få timmars sömn (fortfarande utan täcke) åkte vi iväg med de andra utbytesstudenterna för att fira att Ramadan är slut för muslimerna. Firandet innebär att man har öppet hus i sitt hem och bjuder in alla man känner. Vi var runt på fem olika ställen, mestadels personal på universitetet som ville visa oss hur firandet går till. Det blev mycket mat och mingel, ett utmärkt tillfälle att lära känna de andra utbytesstudenterna. På Swinburne pluggar folk från hela världen (australiensare, tyskar, iranier, kineser, kazakstanier, en till svensk tjej från lkpg och kenyaner mfl). Vi hade en trevlig dag och efteråt följde vi med Melissa och en dansk kille (HAN ÄR OCKSÅ HANDBOLLSSPELARE!!!!) till ett ytterligare hembesök. På vägen mötte vi många män på mopeder i färgglada pyjamasdräkter. Vi var ganska fascinerade över dem. Ofta var det två män på samma moped, de sötaste (eller mest gay) var nog två män i knallrosa pyjamasdräkter med matchande rosa hjälmar.

På kvällen blev det fest hos australiensarna som bor i en tvåvåningsvilla, vissa har det bra! Och sedan vidare till en som hette Paragon, ganska sunkigt ställe men vilket drag!! Och vilken kväll, de andra utbytesstudenterna är så himla trevliga!

Igår var vi på ännu fler besök hos vänner till Melissa! Men det är ganska ekonomiskt för man behöver ju inte äta mer de dagarna. Jättetrevligt, Melissa är så snäll som drar med oss på detta! Kvällen spenderades med shopping till lägenheten, Joseph (vår landlord) kom förbi, testade tvättmaskinen och vi städade ur vår mögliga skitäckliga kyl. Vi tre är jäkligt effektiva J Lägenheten börjar mer och mer kännas som ett hem men vi hoppas ändå på att få ett nytt ställe. Man kan ju alltid hoppas! 

Det känns verkligen bra här! Folk är trevliga och hjälpsamma, alltid glada. Och vi kommer få många nya vänner, utan tvekan.

Kanske låter som den här dan inte varit någon höjdare men så illa är det faktiskt inte..

Igår kväll blev det en spontan öl på ”massagegatan”. Precis när vi satt oss kom Mattias och hans tyska och holländska vänner in på samma bar. Vad är oddsen i en miljonstad som KL?? Det blev en trevlig kväll. Jag och Madde fortsatte till klubben Zouk med Peter (tysken) och det var riktigt kul! Skönt ställe måste jag säga.

Hårda som vi är blev det godmorgon redan kl 06.45 och snabbt iväg mot Petronas Twin Towers för att fixa biljett för att åka upp på skybridge. Anders ställde sig i kö och timmarna gick, ingenting hände. Jag och Madde gick och käkade frukost. Då Anders köat i säkert tre timmar utan att kunnat köpa biljett bytte vi av honom. Problemet med det hela var inte att det var extremt mkt folk utan att de släppte biljetterna sjuuukt segt. Hela förmiddagen gick innan vi fick biljett. Vad är problemet? Det är väl bara att dela ut biljetterna till de som är först. Till saken hör också att vi var ganska sent där men eftersom vi råkade välja rätt kö fick vi biljetter och folk som köat längre än oss fick det inte. Och med facit i hand var det inte värt det. Visst var det fint att se utsikten men fyra timmar i en iskall lokal..nja! Och för Anders utan frukost var det förstås inte kul alls. Alla köer på LiU skulle varit rena himmelriket :P

Anders och Madde har åkt på förkylning, inte roligt! Och med tanke på att vi käkar varandras mat, dricker varandras dricka, delar AC (ja jag o Madde delar tom säng) och slickar säkert lite på varandras tandborstar så ligger jag bara här och väntar på min tur.

Pank? Nej, jag har faktiskt inte lyckats shoppa upp min lön redan. Pank, var att ta i men jag kommer inte åt pengarna iaf. Skulle betala lite kläder igår och inget av mina kort funkade. Som tur var kunde Anders betala för mig och jag hade inte blivit skimmad J, Men några pengar kommer jag fortfarande inte åt. Växlade in mina sista dollar för att klara dagen. Egentligen är det bara bra, för då blir det ingen shopping idag iaf J

Ikväll blir det upp på högre höjder igen, KL-tower står på schemat.

Puss  o kram

Annika

Idag lämnade vi Perhentian innan frukost och jag måste säga att det kändes lite sorgligt. Nu när vi fått husdjur och allt. Ja, alltså en stor gecko som satt och väntade på oss i badrummet när vi kom hem från stranden igår. Jag vaknade med ett ryck inatt och trodde att han låg på min madrass men så var inte fallet. Tur eller otur, döm själva..

 Igår var en väldigt slapp dag, vi vaknade vid lunch och segade oss ner på stranden, där vi fick sällskap av vår granne. Det blev en lång simtur(träningsabstinensen börjar komma) och häng i skuggan. Jag kommer att sakna havet, så himla klart och varmt. När solen gått ner tog vi några öl och blandade monkey juice som vi tog med ner till stranden.  Det var en riktigt trevlig sista kväll under stjärnorna även om monkey juicen inte var något särskilt att rekommendera.

Nu är vi alltså på väg mot huvudstaden. Tyvärr sitter vi på flygplatsen i Kota Bharu och har väl haft roligare stunder. Eftersom vi inte hann äta frukost på ön tänkte vi att göra det väl framme på flygplatsen men det gick inte så bra….

Här är det ju Ramandan och det innebär tydligen att alla caféer och restauranter öppnar kl 15. Vårt plan går kl 15. Alltså ingen lyckad kombination. Vi har ätit lite kex och juice till frukost och någon vidare lunch ser det inte ut att bli. Kex och en chokladbit på sin höjd. Möjligtvis ett korvbröd med inbakad choklad (fast kall då förstås). Hur skulle en diabetiker överleva en småstad i Malaysia under Ramadan? Tur att morsan inte är..

Den som sa att man går upp i vikt av att bo på Malaysia skulle jag vilja fråga ett och annat.

Okej får väl sluta klaga och gå bort till kiosken och köpa en chokladbit. Det finns ju iaf en kiosk! Halleluja!

 Vet inte om det är luften men min hjärna har ställt in sig i nåt väldigt konstigt läge, fick total black out igår när jag skulle betala flygbiljetterna, vad är pinkoden till mitt bankkort?? Hemma använder man det ju varje dag men bara efter en vecka så är det som bortblåst. Och hur begåvad är man om man har med sig after sun-lotion till Kuching men sedan inte tar med det på solsemestern?? Oroa er inte, än så länge verkar i alla fall Madde och Anders ha koll på läget :)


Några timmar senare,
Nu är vi i KL! Tufft ställe, det här kommer bli så himla kul och imorgon är det LÖNING! Feta julilönen eftersom det enda vi gjorde i juli var att jobba typ. Så operation shoppa upp julilönen några dagar framåt!! Vad man ska leva av resten av hösten är en annan fråga men sånt löser sig! Nu är vi så trötta och humorn är riktigt låg.. Så god natt från Kuala Lumpur!!